Lärområde helhetsidé - inledning

Vi började vårt arbete med att skapa en gemensam förståelse av vad vi var intresserade av att förstå oss på där vi använde oss av följande struktur för att komma fram till våra mesta angelägna forskningsfrågor.

Vi kom fram till följande slutsatser:

Vårt problem/utvecklingsområde: Betydelse av en helhetsidé för kvaliteten i verksamheten

Lärfråga: Hur kan vi få en vägledande helhetsidé att bli levande i vardagen?

Forskningsfrågor:

1. Hur behöver en helhetsidé vara formulerad för att bli levande i vardagen?
2. Hur arbetar man fram en helhetsidé så att den blir angelägen att förverkliga i vardagen?
3. Hur kan vi få idén att bli och vara levande i vardagen när man väl skapat den?

Vi valde att prioritera fråga 3.

Begreppet helhetsidé
Det första steget bestod i att undersöka våra förståelser av vad en helhetsidé är och vilken funktion den har. Vi använde begrepp som vision, verksamhetsidé, helhetsidé och pedagogisk helhetsidé och fann att vi behövde klara ut vad som var vad för att vi inte skulle få problem i det fortsatta lärandet på grund av att vi menar olika saker med de begrepp vi använder.

Vi enades om att begreppet vision skulle beteckna vad man vill uppnå med verksamheten. Visionen är framtidsinriktad. Verksamhetsidén betecknar och beskriver det som ska prägla verksamheten för att man ska öka sannolikheten för att förverkliga visionen dvs det man vill uppnå.  Verksamhetsidén är inriktad mot nuet, det man behöver göra idag för att uppnå det man vill i morgon. Begreppet helhetsidé är det övergripande begreppet som inrymmer såväl vision som verksamhetsidé för en hel enhet. En pedagogisk helhetsidé innefattar vision och verksamhetsidé på elev- och lärarnivå och kan även ses som ett arbetslags helhetsidé. En ledningsidé innefattar vision och verksamhetsidé på skolledarnivå. En skolas helhetsidé innefattar vision och verksamhetsidé på elev-, lärar- och skolledarnivå. En styrningsidé innefattar vision och verksamhetsidé på förvaltningsnivå.

För att kunna tala om en helhetsidé räcker det inte med att man har en vision och en verksamhetsidé utan visionen och verksamhetsidén behöver vara relaterade till varandra på ett medvetet sätt som bygger på egna och/eller vetenskapliga slutaster om hur process och resultat samvarierar.

Vårt lärande samtal utmynnar i följande modell som beskriver helhetsidé, verksamhetsidé och vision på olika nivåer i skolan:

Helhetsidén betydelse

• Helhetsidén ska vara vägledande för det pedagogiska arbetet och för hur man hanterar olika frågor på en skola. Ligger till grund för beslut. Den begränsar variationen i göranden till de sätt att arbeta som stämmer överens med helhetsidén.
• Den utgör en grund för prioriteringar av vilka projekt eller propåer som man ska ge sig in i respektive avvisa.
• Ge kontinuitet i verksamheten och därigenom skapa ett lugn.
• Utgör en gemensam drivkraft.
• Vägleder utformningen av arbetsorganisationen.
• Uttrycker ett ”hur” utan att vara görandeföreskrivande.
• Visar vilka lärområden som medarbetare på skolan behöver ägna sig åt i utvecklingsorganisationen

Vår lärfråga
Hur man går tillväga när man arbetar fram helhetsidén har betydelse för i vilken utsträckning en helhetsidé får betydelse för vardagsarbetet. Graden av medskapandet har t ex visat sig ha en avgörande betydelse. Att formulera helhetsidén på en ändamålsenlig konkretionsnivå är en annan faktor som har stor betydelse. Att den inte blir alltför generell så att den inte säger någonting men heller inte så snäv att den blir görandebeskrivande.

Även om dessa faktorer har stor betydelse har vi valt att undersöka och lära om: Hur kan man öka sannolikheten för att helhetsidén ska övergå från idé till handling i vardagen när man väl har skapat en helhetsidé. Vilka faktorer är mer eller mindre viktiga för förverkligandet av helhetsidén? Vilka är de mest bidragande faktorerna och vilka är de största hindren för ett förverkligande?

Vi hade ett inledande lärande samtal i lärgruppen där våra olika erfarenheter utgjorde underlaget. Vi fann följande faktorer som viktiga:

• Att skolledningen använder sig av helhetsidén när man hanterar vardagsfrågor och fattar beslut.
• Att arbetslagen utgår från och använder helhetsidén när man planerar och lär om den pedagogiska verksamheten.
• Att man får hjälp med att se vilka handlingar som ligger i linje med helhetsidén och vilka som ligger utanför eller strider mot helhetsidén.
• Att eleverna får kunskap om skolans pedagogiska helhetsidé och vad den innebär.

Strukturer

Att använda helhetsidéns begrepp som händelsetolkande språk.

Att man marknadsför helhetsidén genom att föra ut den till skolans närmaste omvärld.

Att förvaltningens och kommunalpolitikernas helhetsidé inte är oförenlig med skolans helhetsidé.

Underlag för vår fortsatta kunskapsbildning

För att komma vidare i vår kunskapsbildning ska vi till att börja med använda oss av två enkätstudier där vi ställer frågor om helhetsidéers betydelse och vad som underlättar resp försvårar dess förverkligande i vardagspraktiken. På det viset får vi ett underlag som omfattar ca 1700 pedagogers och skolledares uppfattningar. En av deltagarna i vår lärgrupp ska ta upp frågan i sina medarbetarsamtal under våren. Hon kommer även att intervjua elever på skolan om deras uppfattningar om skolans helhetsidé. En av lärgruppsdeltagarna ska ta upp frågan genom lärande i en grupp som arbetar med utvecklingsfrågor i en kommun.

Hans-Åke Scherp,  medlem i lärgruppen  som arbetar med helhetsidé